Vi kör och åker runt i bilar.
Vi räknar matte som troligast aldrig kommer användas senare i livet.
Vi har svåra skoluppgifter i allmänhet.
Vi är myndiga.
Vi har många barndomsminnen, men samtidigt så mycket framtid.
Om ett år är vi utspridda lite här och där och gör olika saker.
Studiebidraget kommer direkt in på kontot. 
Vi får skaffa ett vuxet VISA-kort om vi vill.
Livet är rätt så bra faktiskt.
Vi får tänka: Sova, det kan man göra när man är gammal. (Men samtidigt får vi klaga över hur trötta vi är).
Vi får "göra vad vi vill".
Vi får gå in på ställen med 18-årsgräns.
Vi får ta ansvar.
Vi får tycka att högstadieelever ser små ut.

VI ÄR 93:OR!

(Allt jag skrivit gäller ju förstås inte för alla som är födda 1993).


F-2:an. Det var ett tag sedan det! Den 5:e filuren från vänster, längst fram, det är minsann jag! 

Jag blir fullständigt förvirrad när det gäller tre ämnen; svenska, filosofi och religion. Jag vet aldrig riktigt vilken av dessa lektioner jag har när jag sitter i ett klassrum. För det första så har jag samma lärare i alla tre ämnena och för det andra så är ämnena lika varandra (känns som om de i princip handlar om samma sak). Nåja, jag får helt enkelt lära mig att leva med det. Turligt nog så tycker jag de ämnena är intressanta!


Partir c'est mourir un peu - Att ge sig iväg är att dö lite.